En härlig dag!

Tjihooo! Idag har vi varit ute på äventyr igen, och denna gång med bil! Eric blev upphämtad imorse för att åka till Söderhamn med sitt jobb så då stod Volvon till vårt förfogande. Mycket trevligt. Strax efter 10 packade jag in vagn, skötväska, bebis och mig själv och styrde mot Bomhus och hem till min vän Anna och hennes yngsta dotter Juni, 4 månader. Vi blev bjudna på god lunch och kaffe, och tillbringade några timmar i deras mysiga hus. Life is goooood! Våra godbitar till bebisar fann varandra rätt bra och låg på filten och chillade lite tillsammans. :-) 




Efter den mysiga lunxhdejten passade jag på att åka förbi Rusta för att köpa det jag ångrade att jag inte köpte förra gången jag var där... Utomhusbelysning till vår altan/balkong. 9 meter grangirlang med belysning, kommer bli supermysigt i jul. Eller vulgärt, vi får se. ;-) På vägen hem svängde vi in på Lundins säljlager också och inhandlade en lampskärm. Ujuj, kanske bra att jag inte har bil varje dag, skulle bli dyrt om jag skulle åka runt och shoppa hela tiden. Men vilken frihet alltså, och så smidigt att få med sig vagn och grejer. John har hängt med så nöjd hela dagen, skrattat och jollrat mest hela tiden, förutom när jag skulle äta mat hos Anna, haha! Älskade unge! 

Hemma igen myste vi mest i soffan till Eric kom hem och då tog grabbarna en tupplur medan jag lagade middag. Innan det var dags för nattning av John dansade jag loss till "Baby got back" och fick honom att skratta så han studsade i stolen. Underbart! Vet inte om det är så smart egentligen att stissa upp honom så innan han ska sova, men det var inga problem att få honom att somna vid 19.30 iaf. 

Fråga mig inte var energin kom ifrån idag, men efter nattning har vi röjt här hemma och jag har källsorterat, gått igenom pappershögar, diskat en massa (!!) och dammsugit kök och vardagsrum. Kl 22 sjönk vi ned i soffan tillsammans och åt en varsin kvällsmacka och nu ligger jag nedbäddad och ska sova. 

Summa summarum: En härlig dag! 

Tisdag

Imorse vaknade vi upp kl 07 då John vaknade för dagen och låg och snicksnackade! Vi gick ner till köket och gjorde frukost så Eric fick sova lite till. Kl 08.00 (prick) plingade det på dörren och en luftvärmepumps-installatör kom på bokat besök. Det är för tusan knas med pumpen hela tiden..! Jag blir galen på den.
 
När Eric åkte iväg till jobbet stod jag i köket och gjorde puréer till Johns stora förtjusning. Han satt som vanligt bredvid i sin stol. Idag testade vi rotselleri och sötpotatis, och det gick hem hos lilleman. Jag har gjort iordning portioner med puréer i små förvaringsburkar både i kylen och frysen- bara att ta fram! Hittade jättebra burkar att köpa på Rusta- 6 stycken i olika former för bara 19 kr. På en halvtimme har vi nu alla burkar fyllda med olika puré-kombos plus en lite större burk med morotspuré. Så himla enkelt och snabbfixat, och dessutom en av de roligare aktiviteterna för John, det är så roligt när han skrattar för fullt åt stavmixern. =D
 
När det var dags för en liten tupplur vid lunchtid var jag själv så trött att jag lade mig med honom uppe i sängen. Vi sov lite mer än en timme, tätt intill varandra. Så gött! Efter lite mer puréfix, lek med boll och gåstol, och massa gos var det dags för en till liten tupplur för lilleman. Då passade jag på att packa in utemöblerna i presenning på altanen, något vi tänkt göra till helgen annars. Men nu är det gjort! 
 
 
När John vaknade igen klädde vi på oss ytterkläder och begav oss ut på en promenad. Men som det blåste, var ju en pärs emellanåt att skjuta på vagnen! Vi kikade in på Köpis en sväng och hälsade på på Indiska bland annat. Jag höll mig ifrån shopping men det var svårt kan jag tala om, Indiska har fått in så himla mycket fint! 
 
Väl hemma igen huserade vi i köket och började förbereda middagen. Ikväll gav jag mig på att göra en fisksoppa med saffran, något Eric hade sett fram emot. Vi pysslade på till John visade tecken på att vara trött vid 18-tiden. Vi gosade en stund i soffan innan nattningsrutinen, men vid 18.45 var det hög tid. Då åkte pyjamas på och tänder borstades. Vi har ju testat att ge lite välling och gjorde så även ikväll. Efter 1/4 av flaskan sov han i min famn, gobiten! 
Bar upp honom och skulle lägga honom i hans säng men vem tror ni väcker honom då..? Sigrid! Gu vad hon skrek! John blev inte ledsen men han tittade storögt på mig. Han fick lite mer välling, vaggades och sen la jag ner honom, sköt undan spjälsängen lite och satte mig på vår sängkant så att jag kunde böja mig ner mot honom. Jag la mitt huvud på hans kudde och det blev den bästa stunden på hela dagen! Han tittade mig i ögonen, la sin lilla hand på mitt ansikte och somnade så efter en stund. Jag hade kunnat ligga så bredvid honom hur länge som helst! Kärlek. När Eric kom hem en timme senare var det det första jag ville prata om! 
 
Fisksoppan blev jättegod och fick gott betyg av Eric. Den gör vi igen! Det blev lite mycket soppa i tallriken, ser lite slafsigt ut, men men... I den lilla skålen bredvid är min egna aioli som vi doppade bröd i. Mums! 
 
Nu är det dags att sova. John har vaknat några gånger men har somnat om lätt. Hoppas han sover en bra stund nu, jag är riktigt trött. Godnatt! 


Sittvagnspremiär!

Idag har vi varit på vift hela dagen! Vi har varit på äventyr i mina gamla hemtrakter, Sätra. Eric skjutsade oss imorse då han ändå skulle in till stan, och då det passade väl in med Johns första sovstund för dagen passade jag på att ta en promenad runt Sätraängarna och min gama högstadieskola. Nostalgitripp! Det var sittvagnspremiär och jag märkte direkt att John trivdes i vagnen. Han har växt i den nu, även om han fortfarande är liiite för liten och ostadig i ryggen. Med sele och filtar runt om blev det bra dock och han tittade storögt omkring sig innan han lutade sitt söta lilla huvud mot filten och somnade gott.
 

Vid 10.30. besökte vi min kära farmor och bjöds på kaffe och räksmörgås. Riktigt mysigt att få umgås en förmiddag med henne, och som jag blir varm i hjärtat när hon gosar så hjärtligt med John och han skrattar och tjuter. Farmor pysslade om oss rejält och vi gick därifrån mätta och glada, och med tidning, mysbyxor, slantar till Johns spargris och en Pippitröja som hon stickat till min syster som liten och som hon nu lagat ett hål på. Fina Famme!
 
 
Vi fortsatte vårt Sätra-äventyr med att möta upp Alexandra och hennes dotter Freja. Tillsammans promenerade vi hem till dom och tog på vägen en sväng förbi huset jag växte upp i. Riktigt roligt att se hur det ser ut nu och vilka minnen som kom tillbaka. Härliga tid.
Hemma hos Alexandra (och hennes sambo Patrik) bjöds vi på kaffe och blåbärspaj, och fick en trevlig eftermiddag med massa bebissnack och bebisgos. Det var kul att äntligen få se den lilla tjejen, hon har ju hunnit bli tre månader eftersom vi inte fått till att ses tidigare. =)
 

Vid 15.30. packade vi ihop och tog en promenad ner på stan igen. Sätra har ju utmärkta gång- och cykelvägar och på 35 minuter var vi nere vid Kungsgatan. Perfekt! Förhoppningsvis brände jag lite rumpfläsk också, eller åtminstone pajbiten jag stoppat i mig.
 

Vi tog bussen till Valbo och kom hem samtidigt som Eric kom från jobbet. Eric och John passade på att leka lite medan jag lagade kvällens middag. Medan köttfärssåsen puttrade gick jag upp och kikade vad de höll på med, det hördes glada tjut från lilleman flera gånger om. Eric kastade en liten boll på golvet och John studsade mot den med gåvagnen. När han kom fram plockade Eric upp den och gav den till honom och då kom glädjeropen. Sen kastade han den igen och John studsade efter. Hihihihi, underbart att se!
 
Efter vår middag fick John lite gröt då han inte åt så mycket tidigare idag. Eftersom han smetade gröt över hela håret denna gång tog vi ner honom i duschen och dushade av honom sittandes i barnstolen. En ny variant av tvättning och det gick ju strålande. Blöjbyte, pyjamas på, tandborstning och sedan mat och gos i soffan innan vi gick upp till sovrummet vid 19.30. (Efter tidsomställningen i söndags blir ju nattningen ca 19.30. istället för 20.30 vilket jag tycker är bra. Då vaknar han för dagen 07.00. istället för 08.00.) John måste ha varit helt slut efter idag för han somnade ganska omgående. Eric är och spelar och jag sitter och njuter av lite ensamtid i soffan. Tre gånger har jag varit upp till John då han vaknat till. Jag har endast vaggat honom och inte ammat, för att försöka vänja av honom så sakteliga med tröstsnuttandet. Det har hittills gått fint.

Fredag, lördag och söndag

Senast jag skrev var i torsdags och John hade haft feber i ett par dagar. Trots att han var feberfri var han lite hängig och ville vara nära hela tiden. Det är inte ofta nuförtiden som han sover länge mot mitt bröst som han gjorde när han var mindre, men han gjorde det nu. Himla mysigt alltså måste jag säga! Vill ju inte att han ska vara hängig men att få rå om och vara nära är så gött...

 
I fredags startade vi dagen med grötfrukost som vanligt just nu, och när han ätit upp det mesta av sin portion fick han kladda med maten- mat ska ju upplevas. Och som han kladdade! Hihi, det var gröt runtomkring oss på golvet och på oss båda! Men han älskar´t! Sen fick vi ju såklart städa upp och tvätta av oss och det tar ju sin tid- gröt har en tendens att klibba fast...  Tessan och hennes son Ossian kom förbi på en spontanfika och vi pratade av oss om sömnbrist, utvecklingsfaser och onda ryggar. Lite senare fick vi besök av Sandra och tillsammans tog vi en promenad och inhandlade lite ingredienser till kvällens middag. Det blev en skön fredagkväll och även om John vaknade till ett par gånger efter en nattning som gick galant, så fick jag bra mycket tid att bara umgås med min fina vän och med Eric. Mysigt!
 
Fredagens grötfrukost.
 

På lördagmorgon efter frukost åkte jag, John och Eric in till stan då Eric skulle hämta ett instrument till jobbet. Vi passade på att äta en tidig lunch tillsammans på Nian och John var i sitt esse, skrattade och snackade för fullt och verkade tycka det var himla kul med allt och alla runt omkring.
 
 
Fråga mig inte varför jag envisas med att fota maten jag äter när jag inte ens kan ta fina matfoton... Men eftersom jag tog kortet så lägger jag in det här på bloggen också.

Efter lunchen åkte Eric till jobbet och jag och John promenixade till Lindbergs färg för att kika på väggfärgskoder till övervåningen. Det var friskt väder att gå i till en början, men när vi kommit till rondellen vid Max ändrades det på vad som kändes som en sekund. Det började hällregna och samtidigt bestämde sig John för att vagnvägra. Kul. Jag kände inte för att bära honom då jackan var alldeles blöt så istället skyndade jag mig allt jag kunde och sprang sista biten. Dyngsur, andfådd och med skrikande bebis ramlade jag in i färgbutiken och skrämde väl slag på personalen. John tystnade ganska fort när vi kommit in och jag fick förstklassig service med både vagnen i trappan och med att välja färg. Tummen upp! När vi var klara gick vi den korta biten till Däckia där pappa jobbade helg. Perfekt för oss som kunde mata och byta blöja i deras personalutrymmen, och fick sedan skjuts hem. Underbart! Vi hann med en sväng till Rusta innan hemfärd också där vi inhandlade en fårskinnsfäll (fusk) till Johns rum och sittdynor till våra stolar.
 
På eftermiddagen fick vi besök av min kära svärmor som ville gosa med John. Han passade på att sova precis när hon kom på besök, men då fick ju hon och jag en pratstund utan avbrott i soffan, det är inte fy skam! Han vaknade ju efter en stund och då blev det gos för hela slanten. Hon hade med sig en jättefin pekbok i tyg också, med bland annat lejon och giraffer i vackra färger. John blev fascinerad och pysslade en god stund med boken. Gofisen!

När Eric kom hem blev det vegetarisk middag (jag har infört en vegetarisk middag i veckan hos oss. Gott, bra för hälsan och bra för miljön. Och för djuren.) och jag pysslade sen i köket med att baka en blåbärskaka. Av någon anledning envisas jag med att vara uppe sent trots att jag är så trött, och när vi väl gick och la oss vid 00.30 så vaknade John ca en halvtimme senare för mat/tuttsnuttning. Sen höll vi på så var och varannan timme till jag var så slut att Eric fick gå upp med honom och mata med flaska och vagga så att jag skulle få en chans att vila lite. Ujuj, jag var så trött där vid 4-5 på morgonen att jag liksom blandade ihop det jag drömde med det som Eric faktiskt sa till mig... =)
 
När klockan sedan ringde vid 8 på söndagen var det som att vi inte sovit alls men upp gick vi ändå. Det var ju dags för babysim igen! Som tur var kom krafterna tillbaka efter en kopp kaffe och lite yoghurt, och jag imponeras av urkraften som kommer med föräldraskapet. Det är liksom bara att köra på. =) Visst, vi hade all möjlighet att hoppa över babysimmet, men vet ni? Jag ville inte det, jag hade sett fram emot det hela veckan och väl där var det så kul! Den här gången hade jag dock ingen kamera med in i simhallen, men John var lika glad i vattnet som vid första tillfället. Vi följde övningarna för hans ålder och för andra tillfället, och hällde bland annat vatten över huvudet med en liten vattenkanna. Självklart medan vi log och skrattade så att han inte skulle bli skrämd. Vi gjorde även ett litet dyk med honom där vi räknar till tre, tar ett djupt andetag och doppar hela honom under vattnet. Det gick jättebra! Han såg lite förvånad ut men skrattade sedan när han såg att vi gjorde det.
 
Efter avslutat babysim, dusch och fix begav vi oss in till stan för att hälsa på Emma och Jonas och deras söner Lukas och Kasper. Vi blev bjudna på lyxlunch bestående av ugnsbakad lax, och fick en riktigt mysig eftermiddag i goda vänners lag. Love it! Det blev en promenad till Dollarstore och ICA också, och då vi inte hade vagn med oss fick John sitta i deras duovagn med Lukas. Gick galant och John verkade njuta för fullt av att sitta där och filura. Ingen vagnvägran här inte! 
 
Matfoto igen... Lägg märke till deras vackra tallrikar! =)

John somnade sött i vagnen bredvid Lukas (som inte ville vara med på foto hihi!)

När vi sagt hejdå till vännerna styrde vi bilen mot Valbo igen. Vi åkte inte hem direkt utan svängde in på Ikea först, precis som halva Gävle gjort verkade det som, gu va folk överallt. Hatthylla, en till barnstol att ha på källarplan och överdrag till skötbädd inhandlades. Vi ägnade också en stund att kika runt på köksavdelningen och planerade inför vår kommande köksrust. Det är långt kvar men det hindrar ju oss inte från att inspireras och planera. 
 
 
 
Min goa, glada lilla kille!

Söndagkvällen innehöll sedan matlagning, målning av ett gammalt skåp och städning av nedervåningen. Vi bytte också vagnens liggdel mot sittdel och jag passade på att tvätta filtarna han har när vi är ute och går. Kändes liksom dags, trots min fåniga separationsångest. Det går så fort! =(
 
När John sov satte vi oss i soffan och pratade. Vi stängde av tv:n och bara pratade. Varför gör vi inte det oftare kan jag undra, det är ju så himla skönt att få prata utan att samtidigt tomglo på tv. Bra kväll. Mycket bra kväll.
 
 

 Over and out. För det här inlägget. =)

Feber och åter feber

Johns feber höll i sig hela dagen igår också och låg på 38,7 igår morse. Det blev en morgon, förmiddag och eftermiddag med mycket halvliggandes i soffan. Han sov bra och följde sina sovstunder som han brukar men skillnaden var att han bara ville sova på mig. Mysigt måste jag säga och ganska skönt att liksom bli "tvungen" att vila själv. Vid 16 begav vi oss ut på en långpromenad och fick frisk luft, tycker det är perfekt promenadväder när det är lite småkyligt ute. Träffade på familjen Silverhult/Henningsson och fick oss en liten pratstund också! Så var det sociala kontot påfyllt för dagen. ;-)
 
När vi kom hem igen lagade vi mat och förberedde till Eric skulle komma hem. John fick ett bad och håret tvättat. Nattningen gick bra och han sov gott i ca 1 1/2 timme från 20.30. men vaknade sen och var ledsen. Då var han alldeles sjöblöt på hela ryggen, antagligen alvedonen som verkade. Svalka av, trösta, amma och trösta lite mer. Jag gick och la mig med honom men han ville inte sova igen, bara gnydde och vred sig och blev till slut arg av mina försök att få honom att komma till ro. Eric tog ner honom och vaggade runt med honom i famnen, och kom sen upp till mig igen. Efter det somnade vi gott tätt intill varandra.
 
Natten har varit lite bökig men jag har ingen koll på tiderna denna natt... Var så trött att jag inte tittade på klockan, men vi vaknade till ett par gånger och John började gråta om jag inte var snabb nog med bröstet. Det har inte hänt sedan ett par, tre månader tillbaka. Vid 06.00. vaknade han och blev hysteriskt ledsen. Bytte blöja och tröstade, och tyckte att han kändes kall istället. Bäddade om honom tätt intill mig och ammade honom till sömns. Sen sov vi till 09.15. Hade inte ens hört när Eric gick upp och åkt till jobbet. Vaknade med armarna ovanför mitt huvud och såg John ligga likadant bredvid, hihi! Han vaknade till när jag började röra på mig och då var han en glad liten kille igen! Snicksnackade lite i sängen innan vi gick ner och gjorde frukost. Tog tempen som var 37,4 grader- ingen feber, yeeeey! Såhär glad var den lille efter att ha ätit gröt och blivit tvättad och påklädd.
 
 
Dock har humöret svajjat lite hittills under dagen. Han har sina stunder då han blir jätteledsen och inget duger förutom att vagga honom. Inte mig emot, men jag undrar så vad det kan vara- det är ju så mycket som händer i den lilla kroppen och säkert inget farligt, men man undrar ju ändå... Nu sover han sin andra nap för dagen uppe i sovrummet. Jag äter lunch och bloggar, samt skriver 2 do-listor. När han vaknar ska vi göra morotspure. Hej så länge!



Feber

Det blev ingen natt med mycket tröst. Vår lille gobit somnade vid 20.20. och vaknade en timme senare för en kort stunds amning innan han somnade på nytt. Jag fortsatte mitt kvällsmys och läste tidning i soffan, vek tvätt och tittade på Paradise hotel (!). Eric kom hem vid 22.30. och vi började titta på Saturday night fever som slutade först 00.30. så då först gick jag och la mig. John vaknade vid 02.00. första gången och efter amning sov vi vidare tillsammans, vaknade till någon gång för lite snuttande och vaknade för dagen vid 08.00. Skönt!
 
Det som dock inte var skönt var att febern hade stigit till 39 grader på morgonen. När vi gick upp och gjorde frukost verkade allt vara bra, han var på gott humör och åt hela sin portion gröt med banan samt ammade utan krångel. Pratade med rådgivningen och hälsocentralen under dagen och det är troligtvis sviter från vaccineringsprutan förra veckan. Han har varit lite gnällig emellanåt under dagen, men annars på gott humör. Mamma kom ut till oss efter lunch och hade med sig en nybakad äppelpaj och vaniljsås- vilken lyx! Vi fikade, myste med John, matade densamme med fruktpuré och vaggade omkring med honom när han blev lite ledsen. Efter att ha gett honom en alvedon gick vi ut på promenad och när vi var hemma igen var han som vanligt- skrattade och "pratade" för fullt. Gobit!

 
När mamma åkt hem lagade jag köttbullemiddag till mig och Eric med John i barnstolen bredvid. Vid 19.45 påbörjade jag den vanliga rutinen med pyjamas och nedvarvning för den lille, nu med lite välling =) Märkte att han nästan somnade i famnen så jag gick upp med honom och redan 20.00. sov han i spjälsängen. Han vaknade till 20 minuter senare men somnade om snabbt igen och har vaknat ännu en gång under kvällen men samma sak då- somnar snabb igen. Jag tror han drömmer och kanske bara vill checka läget att vi finns i närheten. Det brukar räcka att lägga handen på hans lilla kind, erbjuda nappen eller vända på honom så sover han gott igen.
 
Vi skulle ha gått till Öppna förskolan idag men hoppade såklart över det eftersom John hade feber. Vi har ställt in morgondagens planer också då vi skulle ha åkt på äventyr i mina gamla trakter- Sätra. Vi skulle hälsa på farmor och sen Alexandra och hennes lilla dotter. Det får bli nästa vecka istället. =)

 
 
 

Måndagsmys

Men hörrni, vet ni vad? Jag sitter här helt solo i soffan och slappar. Jag har hällt upp en kopp kaffe, tagit några godisbitar, en frukt, min nya Mama-tidning som kom idag och krupit upp i soffan för lite måndagsmys! Men först blogga! :-) 
Eric är och spelar och John sover på övervåningen så jag är som sagt ensam just nu. Det är skönt med lite tid på egen hand, men det räcker med en stund- jag har blivit mörkrädd och tycker det låter konstigt då och då i huset... Skojar lite och är lite allvarlig..! 

Imorse klev Eric upp med John vid halv åtta och lät mig sova en stund till. Det var meningen att vi skulle åka tillsammans och byta däck vid nio men både John och jag var jättetrötta så Eric kom upp med honom igen och vi somnade som två kryss. Vaknade vid kvart i tio. Eric hade kommit hem igen och gjort frukost- hög mysfaktor på att vakna upp utvilad till doften av nybryggt kaffe! 

Vi har ägnat dagen åt matplanering för veckan, storhandling, städa kylskåpet, skogspromenad, rensa bort lite buskar och städa undan det sista på baksidan inför vintern, samt organiserat om lite förvaring i källaren och i passagen mellan källare och garage. Skönt att få lite saker fixade. Skulle fota lite på skogspromenaden men vi fick inte till det sådär jättebra direkt, haha! 


Efter middagen åkte Eric iväg och jag och John pysslade på här hemma. Märkte att han blev lite gnällig och att inget var riktigt bra så jag kollade tempen på honom. Lillgrisen har 38,5 graders feber! Plutten! Han har inte varit så intresserad av att äta puré eller nåt sånt idag, det har mest varit tutten som gällt. Har fått i honom vatten och alvedon, och dessutom fick han testa lite majsvälling för första gången. Började med en liten dos på 60 ml och efter ca 55 ml tryckte han bort flaskan. Han verkade dock gilla det. :-) Vid nattningen grät han mycket. Vaggade honom i mörkret och sjöng för honom, blötte en kall handduk och la på hans kokheta panna och det fick honom att dra en suck och sjunka ner mot bröstet på mig. Han somnade sen i sängen när jag buffade honom i rumpan och strök honom över huvudet. Älskade barn, hoppas febern går över fort. Vi får se hur länge han sover, jag är beredd på en natt med mycket tröst. 

Men först- tidningsläsning! :-) 






Kalas och premiärer!

Imorse efter frukost packade vi en varsin väska och begav oss till Valbobadet. Dags för premiären på babysim! Åh va kul det var! Det tyckte vi alla tre, Eric och jag tyckte det var riktigt härligt att bada och John skrattade och verkade njuta i det varma vattnet. Han "simmade" på bra med benen och badade med oss i 40 minuter. Det resulterade i en riktig trötter som somnade på stört i babyskyddet på väg hem. Detta efter att ha gallskrikit i omklädningsrummet när jag la ner honom på handduken för att klä på honom..! Han blir alltid ledsen när han är övertrött så nästa gång ska vi försöka förekomma honom så han får somna gott efter dusch och påklädning. 

På väg in till badet. 


Väl hemma igen gjorde vi lunch och bytte sedan om för att gå på kalas! Syster har fyllt år och bjöd in till födelsedagsfika! Alltid lika kul att träffa familjen och alltid lika gott att fika! :-) 


Vi skjutsade hem mamma och Thomas och när vi var inne i stan passade vi på att köpa en gåstol vi hittade på annons på Blocket. Jättefin, knappt använd och med kvitto och kartong kvar- vilket fynd! Efter noga rengöring (ett måste när det gäller nya saker eller kläder till John) fick han testa och han tjöt av förtjusning! En till premiär alltså! Nu händer det grejer alltså! 


Idag har han fortsatt att utveckla sitt pratande också. En jättelång ramsa av "dadadadadadaaa" fick vi höra flera gånger här innan läggdags. Så underbart, det ger ett sånt lyckorus att höra honom bubbla på så! Goa unge!! 

Nu sover han gott sedan 20.30. och vi tittar på film och bloggar. Eric är ledig även imorgon och det känns så skönt! Vi ska ägna dagen åt fler måsten, fix och pyssel, och det är bra mycket roligare när vi är tillsammans! :-) 

Hoppas ni haft en bra helg! 



Fredag och lördag

I fredags var Eric ledig och vi ägnade förmiddagen åt att ta det lugnt. :-) På eftermiddagen var det dags för besiktning av bilen vilket gick galant, och efter det åkte vi en sväng till Hemlingby köpcentrum. Målet var Stadium outlet för presentköp till syster. Även Rusta, Childrens house och Blomsterlandet fick ett besök. Och Systembolaget där jag fick visa legitimation. Till skillnad mot många andra tycker jag inte det är kul. Jag veeeeet att det är svårt att se hur gammal en person är och att de tar det säkra före det osäkra när de ber om id, men jag vill se ut som 31 år. Inte knappt 20. 

Hem och pyssla lite innan vårt efterlängtade fredagsmys. Eric lagade god mat och vi myste i soffan till Postkodmiljonären och Idol. John fick dessutom testa hoppgungan för första gången och ja som jag skrev tidigare- han gillade den! 



Lördagen tillbringades hemma med diverse fix och röj. Eftersom vi är i färd med att rusta ett par rum på övervåningen har vi rensat garderober och andra förvaringsutrymmen, och det har resulterat i ett smärre kaos. Suck. Jag mår dåligt över alla prylar vi har, nu får det vara nog... Nu är det less is more som ska gälla! 

John blev, som skrivet tidigare, 6 månader denna lördag och det firade vi med ännu en mysmiddag och tända ljus! John fick gröt med mosad morot i..! Det låter jättekonstigt, men han gillar det! Vår älskade son, jag är evigt tacksam för att vi får ha honom hos oss. 







Sprutor

I torsdags var det dags för ett besök på Bvc för vägning, mätning och andra omgången av vaccinsprutor. Jag har oroat mig för detta, vill ju inte att den lille ska bli ledsen och rädd och den här gången kunde inte Eric vara med. 

John var riktigt glad och sprallig när vi kom in, och skrattade åt läkaren när han blev undersökt. Gobiten väger nu 7855 gram och mäter 71,5 cm. Han stod stadigt på benen och visade att han kunde stå, och när läkaren frågade om han börjat rulla runt berättade jag glatt att det har han gjort sedan han var 3 månader. "Oj, det var extremt tidigt!" utbrast läkaren med en (enligt mig) skeptisk blick. Hoppsan, tänker jag, tror han att jag överdriver nu? Men visst var det i juli? Jo, 3 månader. Men det är ju inte så ovanligt har jag läst..! Vet inte varför men jag fick verkligen känslan av att läkaren tyckte jag överdrev och det kändes så dumt på något vis. Knäppt att jag ska känna så, det var ju bara ett konstaterande av läkaren. 

Hur som, sprutorna fick John att börja gråta häftigt men efter gos i famnen och massa pussar blev det bra igen. Han var glad nästan hela dagen sen, men framåt kvällningen, ca 5 timmar efter sprutorna, blev han kokhet och ledsen. Alvedon, amning, vatten och sova på bröstet blev medicinen. Min älskling, det är svårt att se honom ledsen men det var bra mysigt att ha honom på bröstet. :-) Han hade feber under natten också och toppade på 39,5 grader, men på fredag morgon var det över och John var sig själv igen. Skönt!   

På promenaden på väg till BVC. 

Lika trötta båda två. :-) 



6 månader

Idag firar vi 6 månader med vår John! Jag funderar på hur tiden kan upplevas att gå så fort? Hur var livet innan han fanns? Jag minns såklart men kan inte tänka mig in i hur det var ändå, nu går det ju inte att föreställa sig ett liv utan honom. Det bästa vi har, jag älskar honom så mycket att det värker i hjärtat. 

John den 18 oktober 2014. 

Socker, socker, socker

http://www.svt.se/opinion/article2405327.svt

Hm, hoppas att länken fungerar... Den handlar iaf om socker, den artikel som adressen ovan länkar till. Socker, socker, socker är vad vi proppar i våra barn och oss själva. Jag blir mer och mer intresserad av detta ämne och vet än så länge alldeles för lite, men det ska det bli ändring på. Jag har aldrig trott på dieter hit och dit, men har alltid trott på att det är bra att äta så naturligt som möjligt (även om jag för den sakens skull inte alltid följer min egen åsikt i den frågan, mycket dumt) och där platsar till exempel inte margarin eller fun light in som bra produkter. Sockret då? Ja, det finns ju socker i så mycket som vi äter och jag börjar bli mer medveten om hälsoriskerna, särskilt när matintresset ökat i och med att vi fått barn. Har läst några artiklar som denna och är väldigt taggad på att ta reda på mer- vill ta reda på fakta på egen hand och lära mig mer om hur det ligger till och vad man kan göra för att minska sockerintaget i vår familj. Som jag lärde mig om och om igen i plugget: Ta reda på fakta och var källkritisk. Det har till exempel fått mig att INTE följa Livsmedelsverkets råd i alla, eller ens de flesta, lägen. Vilka nötter är det egentligen som ansvarar för den information de pumpar ut? 

Här är en som är söt som socker i alla fall! Testar hoppgungan för första gången och ja, vi kan nog säga att han älskade den! :-D God natt! 



Tack mamma!

Förra veckan fick John presenter av mamma, bara sådär ändå! :-)  Han fick dessa svarta tossor från Polarn och Pyret som kommer blir perfekta nu när det börjar bli kallt ute. Jättefina! 

Han fick också en bitring som går att kyla ner. Sen han fick tänder är bitringarna här hemma välanvända och hamnar ofta på golvet, så en till var kanon. Han gillar den starkt! 


Tack mamma! 

Joller och snicksnack

Imorse hade jag noll koll... John vaknade och låg och jollrade så jag la mig tillrätta med honom för att amma, tänkte att det var dags för ett nattmål- det var ju becksvart ute och jag var sömnig. Men inte ville han äta, han ville vara vaken- klockan var ju halv åtta! Det var bara att gå upp och starta dagen. Fixa gröt, tvätta oss, klä på oss och bege oss ut i regnet mot Öppna förskolan. Väldigt mysigt att sitta där med kaffe, tända ljus och snicksnacka med de andra mammorna och deras bebisar, medan regnet smattrade mot fönstrena. 

Vid halv tolv gick jag en prommis medan John sov i vagnen och innan vi gick hem svängde vi förbi pappa för en pratstund. Resten av dagen har gått i en rasande fart! Vi har lekt massor! John har varit i sitt esse, skrattat och jollrat, rivit i saker och testat rösten så att säga. :-) Han har de senaste två dagarna börjat forma lite ljud. Jag önskar jag kunde lägga in film här, det låter så gulligt när han kör sina långa ramsor- "vavavavava" eller "babababababa"! 




Foton

Ligger i sängen och ska sova, men kommer inte till ro. Suck! Jag som var (är) så trött. John ligger i spjälsängen bredvid och sussar sen en knapp timme. Nästan så jag vill väcka honom så jag får gosa. Men det ska jag såklart inte, jag får ju hejda ma..! 

Tittar igenom bilder och planerar för en fotobeställning. Jag skulle kunna tapetsera hela hemmet med bilder på Guldbullen vår. :-) 



Dessa la jag ut på Instagram nyss. Hade en hel bildserie på oss två vid matbordet och med filter från Instagram kan man ju leka jättemycket med ljus och grejer! 

Nä, godnatt var det, nu måste jag sova..


Päron och ärtor

Japp, idag har John ätit päron och ärtor för första gången. Möms!
 
Efter en mysmorgon och lite röjning bland kläder och grejer som vi påbörjade igår, söndag, begav vi oss ut i regnet. Vi gick först till Köpis och hälsade på på Indiska bland annat, och sen till Coop och inhandlade päron, ärtor och servetter till John. Lillgrisen somnade gott medsamma vi kom ut och jag tog en runda på ca 40 minuter. Sen var mina fötter blöta då jag valde vanliga höstkängor idag...  Väl hemma blev det lunch och lite annat fix, innan vi gick och la oss i sängen för att vila, jag kände mig så trött. John var inte med på noterna först, han ville bara sitta och stå upp. Men till slut så, till slut somnade den lille och vi sov en halvtimme iaf... skönt!
 
Vi vaknade strax innan 17 så då skyndade vi ner till köket och lagade iordning middag till Eric skulle komma hem. Vi gjorde också lite päronmos och ärtpuré och John åt detta med god aptit. Päron var en hit från första stund, men ärtpurén fick honom att göra en lustig min efter första skeden. Resterande skedar gapade han efter och åt upp allt jag lagt upp på tallriken. =)
 
 
 
Nu är grabbarna uppe på övervåningen och lattjar lite med Erics musikprylar. Jag ska pyssla lite och sen blir det en tidig kväller, är så trött! Jag tänker gå och lägga mig samtidigt som John ikväll.
 
 

Tillbakablickar

Nu har jag skrivit ned samtliga tillbakablickar i kronologisk ordning från månaderna som passerade under mitt blogguppehåll. Jag gjorde en egen kategori till dessa inlägg som heter just "Tillbakablickar"- ordning och reda. =) Jag har skrivit det förut men skriver det igen- bloggen är ju helt och hållet för min egen skull, för att jag tycker om att dokumentera det som händer i mitt liv och att kunna se tillbaka på bilder och minnas. Nu när jag sammanfattat det som hänt bara det senaste året inser jag vad mycket fint jag får uppleva. Jag är tacksam för allt och vill inte ta något för givet, vilket är lätt att göra i en vardag som bara rullar på utan eftertanke ibland. 
 
 

Juni 2014

Juni månad kom, ännu en vacker månad med härligt ljus! Den första juni anlände Jennys och Eriks andra barn, en dotter vid namn Stella! Välkommen till världen lilla barn.
 
Hos oss fortsatte fixet i huset, så mycket det går med jobb för Eric och en bebis. Vi började också planera för Johns dop i augusti och hängde en del ute i Älvkarleby.
 
John med sin farmor Lisbeth.
 
Vaggan som så vackert stått i vardagsrummet men inte använts kom plötsligt att bli en favoritplats för John. Kan ha att göra med att den flyttades ut till en plats vid trappen och att den vackra mobilen med pingviner hängdes upp ovanför.
 
Vi gjorde en mysig lunchutflykt till Alderholmen en måndag när Eric var ledig.
 
Jag introducerade bärselen på nytt (när vi testat tidigare gillade inte John den), och denna gång gick det utmärkt. Perfekt att kunna pyssla med båda händerna. Jag ser full ut på bilden men försäkrar er om att så inte var fallet..! :-)
 
 
Så här glad var lillgrisen den 5 juni, 7 veckor gammal...
 
Jag och John tillbringade en kväll hemma med Judith.
 
John satt i babyseat när jag bakade paj på Sveriges nationaldag. Något som blev roligare och roligare för varje gång- att titta på när jag pysslade i köket.
 
Jag fick dille på att titta på kort på vår bebis ocg tog skärmdumpar på min egen bakgrundsbild på telefonen...
 
Den 10 juni fick vi besök av min farmor som bjöd på lunch. V tog en promenad och fikade sen på balkongen hemma hos os.
 
John myste på bra i Thomas trygga famn.
 
Babygymmet vi fått från familjen Edelbrock blev riktigt intressant när han upptäckte att han kunde röra vid prylarna.
 
Vi fick besök av Maria och hennes dotter, och John fick finfina presenter!
 
 
Den 14 juni firar vi Elisabeth 1 år och blir bjudna på kalas hos Edelbrocks. En riktigt härlig eftermiddag med gofika, vackert väder och gölliga barn.
 
Den 18 juni blir John två månader och samma dag får vi höra hans första riktiga skratt. Underbart, mitt hjärta smälte! Känner att jag vill dokumentera allt som händer så jag kan gå tillbaka, minnas och få uppleva dessa dagar på nytt genom bilder och text. Därför återupplivas bloggen och den 20 juni börjar jag skriva igen. =)
 
 

Han står!

För några dagar sedan satt jag med John i knät med babygymmet framför oss som han pysslade med. Plötsligt tar han tag i gymmet och häver sig upp i stående position. Jag höll så klart i honom men han stod med egen kraft den lille gobiten! Idag stod han en lång stund vid soffan medan Eric höll sina händer som skydd. Han är riktigt stark i benen alltså. Det är ju lustigt att han står upp stundvis innan han ens sitter stadigt på egen hand (förutom i barnstolen). Hihi, fast vad vet jag? Det kanske sker i denna ordning? :-) 


Hönsig som jag är måste jag bara säga att det ser mer oskyddat ut på bilden än vad det var. Jag vill inte att Guldbullen ska slå sig på bordet eller golvet igen..! 



Målning, lunch och shopping

Oj, vad den här dagen har gått snabbt! Direkt efter morgonkaffet satte jag igång med ett planerat projekt- måla fönstrens utvändiga foder i Johns blivande rum samt måla balkongdörren. Det ska bli grått, samma som ytterdörr och garageport. Det tog sin tid och som tur var slipade Eric innan- jag tycker slipning är så jobbigt! 

Efter lunch var första lagret klart, så då fixade vi oss och packade in oss med vagn och allt i bilen. Mot stan! Efter några ärenden åt vi lunch på Nian och jag blev glatt överraskad av hur fint de gjort med nya möbler och inredning. Vi tog det lugnt, drack kaffe efter maten och gav John mat där också. Han var på sitt bästa humör och satt och skrattade massor i barnstolen. 


Vi tog en sväng i affärerna runt omkring och inhandlade lite kläder, mössa och fuskpolo till John. Sen hade jag en önskan om att åka till Rusta då jag sett lite fina saker på deras hemsida. Sagt och gjort- vi åkte till Rusta! Handlade en hel del bra saker, bland annat en fin ljusslinga och två förvaringskorgar. Även detta till John. Det är ju så mycket roligare att handla till honom än till mig själv. Då det fanns ett stort jultorg mitt i butiken köpte jag också två julstjärnor (lampor alltså, inte blommor) till hans fönster. Han får likadana som kommer pryda resten av husets fönster, men i mindre format- så söta! 





Väl hemma igen blev det en andra sväng med penseln och den grå färgen. Hann dock inte klart då det måste hinna torka innan temperaturen sjunker mot kvällningen. Men det blev en väldans skillnad redan nu! Me like! 
Eric fixade middag som vi åt framför en film. John nattades halv nio ikväll då han var så trött att han gnuggade ögonen. Tre gånger har han dock vaknat till så vi får gå in och krama om och natta igen, men då har han somnat om väldigt fort. Den tredje gången var alldeles nyss och då passade jag på att krypa ned jag också. Nu ligger han bredvid mig och snusar gott. 

God natt! 

Höstpromenad







Vi tog en timmeslång promenad runt Mackmyra bruk och sen en sväng vid Gaddaborg. I Mackmyras park var vi helt ensamma och det var så fantastiskt vackert, inget foto kan göra det riktig rättvisa, i alla fall inte taget med mobilen.  Det enda ljud vi hörde var löven som prasslade och till och med John såg begeistrad ut. Nu är vi hemma igen. Velar mellan olika saker vi borde göra- vika tvätt, städa vardagsrummet eller städa övervåningen. Hm, livets spännande val! 

Äppelmos, kusinmys och alarm

Torsdagens planer med en kollega blev inställda då hennes söner blev sjuka, hoppas de kryar på sig snart godbitarna. Jag och John stannade inne, tände ljus, lyssnade på musik och gjorde lite mer äppelmos. Vi fick sen besök av Gabriel och Elisabeth och hade en jättemysig tidig eftermiddag tillsammans. Kaffe, kusinmys och bara sitta och prata i soffan, himlans trevligt! 

John fick sedan prova äppelmoset till sin grötmåltid och att döma av hans miner så tyckte han om det, all gröt åt han upp. Ja, förutom det som fastnade i ansiktet då... Hihi! 


Lite senare sov han sin eftermiddagslur på dryga timmen och jag ägnade tiden åt att tvätta och leta efter en bra åkpåse till vintern. Det finns ju så många att välja bland, lite för många... :-) 

När Eric kom hem vid halv sex fixade han till middagen och John fick lite potatismos med smör i- även det verkar himlans gott, som han mumsar! En skön kvällspromenad för mig och John satt fint efter maten, och kvällen avslutades sedan med säkerhetsalarm-diskussion. Nu är det slut med olarmat hus, känns så skönt. 

Idag är det fredag och Eric slutar redan 16, mysigt att han kommer hem tidigare. Jag och John har tillbringat förmiddagen i vardagsrummet med tända ljus, kaffe och telefonsnack med Sandra. Nu ska det bli lunch, gröt och sedan ska vi ta en promenad. 




Regnig onsdag

En onsdag då jag knappt tagit upp telefonen. Därmed har inga foton tagits under dagen och det tycker jag är tråkigt. Jag vill fota allt! :-) 

Jag masade mig upp 8.30 idag. Var så trött trots sovmorgon. John fortsatte snusa gott där han låg bredvid mig och jag passade på att duscha (Eric låg kvar i sängen ned John). Efter dusch och fix traskade vi iväg i ösregnet till Mikaelsgården för att träffa de andra mammorna i föräldragruppen. Fikade och pratade massor innan de flesta av oss tog en tur till Ikea för lunch. Oj oj vad fem mammor med barn och barnvagnar kan irritera människor. Tanter och farbröder suckade när de inte kunde gå fram till bordet för att en vagn stod i vägen. Inte gick det för sig att bara gå på andra sidan bordet där det var fri passage..! Vi skrattade gott och lovade högt och tydligt att komma med barnvagnarna till restaurangen snart igen. 

Vid 13 var det dags för träff på BVC där en kvinna från Civilförsvaret gick igenom barnsäkerhet i hemmet och vad vi gör vid olyckor. Jättebra genomgång! 

Tog en skön promenad hem efter BVC-träffen och medan John sov i vagnen drack jag lite kaffe Och bara tog det lugnt. Sen har det varit full rulle med lek, gröt, matlagning och bad. För första gången har jag badat John på egen hand och det gick strålande. Han är ju så stark i nacke och rygg nu så det är lättare att hålla i honom i baljan. Lillgrisen fick håret tvättat i badet, och sen klipptes alla hans 20 små naglar och slutligen smordes han in med barnolja innan en nytvättad pyjamas sattes på. Efter denna behandling var han så trött att han nästan somnade i min famn, så 20.15 gick jag upp och la honom i hans säng. När Eric kom hem från jobbet vid 20.45. var vi mitt i omnattningen då han vaknat efter 20 minuter och ville amma/gosa/vaggas. Nu sover han gott sedan 1 1/2 timme. Vi har ätit middag och jag har gjort eget äppelmos som John ska ha i gröten. Jag fick en kasse med äpplen av Anna igår och tänkte att det blir ju perfekt att koka och mosa och frysa in portioner att ta fram till grötmåltiderna. 



 

Måndag och tisdag

Gårdagens väder var riktigt ruggigt så jag och John myste inne nästan hela dagen. Gosade i soffan, åt morotspuré och gröt, lagade mat och surfade på inredningssidor på nätet. John sov längre pass än vanligt natten mot måndagen så jag kände mig piggare än på länge. Han nattades som vanligt vid 21 men somnade först vid 22 då en bajsblöja behövde fyllas och bytas först (sorry, ingen censur på bebisbajs tyvärr).  Jag råkade väcka honom vid 00.30 men han somnade snabbt om och sov till 06.00. :-D 

Vi kom utanför dörren först vid 19 på måndagkvällen då vi, tillsammans med Eric, åkte för att storhandla och köpa mig en ny telefon. Det blev en ny Iphone, är tydligen för lat för att lära mig en ny modell... Efter att ha fört över allt från den gamla fånen och kommit igång upptäcker jag att blogg.se-appen är urdålig. Jag kan inte lägga in bilder (Update: Nu fungerar det att lägga in bilder. Krävdes en uppdatering bara) och autocorrect- funktionen är helt åt skogen... Tre gånger ville den få "köpa" till "Loa". Va?? 

Idag har vi varit på vift nästan hela dagen. Eric skjutsade in oss till stan i förmiddags och efter en promenad längs med ån tog vi bussen till Hille för att hälsa på min kollega Anna och hennes son. Kaffe och massa snicksnack om jobb, barn och livet- älskart! Vi tog sen en promenad och efter att Anna och hennes lillkille vänt om hem igen fortsatte vi ända in till stan. John fick lite mat på vägen och somnade efter en stund. Jag mötte upp mamma vid Rådhuset och vi fortsatte promenaden i Stadsträdgården. John fortsatte sova. Vid 17 tog jag bussen hem till Valbo och inte förrän vi klev innanför dörren hemma vaknade den lille. Över 2 timmar sov han, det är rekord! Inte illa för en som så ofta vägrar vagnen. 


Vi åt lite mat hemma och gav oss sen iväg för att posta brev. På något vis hamnade vi på Ikea och handlade gosedjur och en pall. Hoppsan. Träffade på bekanta och stod länge och pratade så hemma igen var vi inte förrän efter 20. Ojoj, började tina kyckling så Eric skulle få middag när han kom hem men det hann såklart inte bli färdigt. Eric tog hand om matlagningen istället och jag och John gosade i soffan istället... Vi har det bra vi. :-) 



 Jag kan inte sluta titta på honom, vår lille son. Jag älskar honom så mycket att jag blir tokig. Vi måste ha gjort något riktigt jäklarns bra alltså, som fått denna stjärna. 

Maj 2014

Maj månad kom, vårens sista månad och en av mina favoritmånader eftersom allting blir så vackert i naturen igen. Trädens löv börjar träda fram på allvar, luften känns så frisk och värmen brukar komma smygande. Vid den här tiden hade vi landat liiite mer i våra nya roller som föräldrar. Ännu bestod dagarna av massa gos och fortsatt fikande med familj och vänner. Det var många som ville träffa vår nye familjemedlem och vi ville mer än gärna visa upp honom och umgås med våra nära och kära. Mycket tid tillbringades ensamma också, jag är riktigt glad över all tid vi tog oss att bara lära känna vår son den första tiden.
 
Eric började jobba igen den 7 maj, och efter lyxen att ha honom hemma i nästan tre veckor kändes det lite vemodigt för oss. Men John och jag hade mysiga dagar med promenader, och vår första dag utan Eric fick vi besök av mamma- så mysigt! Vi fortsatte också fixandet med radhuset och trädet utanför vår entré togs ner, och arbetet med trall och nytt förråd påbörjades.
 
Här kommer ett litet axplock från maj 2014.

Den första maj fyller min pappa år. Det firade vi med att bjuda honom på middag och vi fick en mysig eftermiddag och kväll tillsammans. Hans fru och hennes barn var i USA för att fira sin släktings examen och pappa stannade hemma för att jobba.
 
En av alla gosstunder. Mina killar, som jag älskar dessa två.
 
Den 3 maj hade John namnsdag och fick sin första post! Stort! Mamma och Thomas skickade ett fint grattiskort och gav en pengagåva i present- tusen tack fina MoroT! Direkt in på Johns konto för framtiden. =)
 
Den 17 maj var vi bjudna på Alices 2-årskalas i Strömsbro. Mamma Martina bjöd som vanligt på ett kalas utan dess like, massvis med godsaker och vackert jordgubbstema.
 
Far och son igen =)
 
Så här låg vi ofta! John sov riktigt gott hud mot hud, och jag hade inget emot att ligga lääänge och höra hans andetag. Numera vill han inte sova på mig, nu är det mer intressant att kolla runt, nypa mig i ansiktet och träna ryggen när han ligger på mitt bröst.
 
Ett av besöken- några av mina fina kollegor. Love it!
 
Vi introducerade babyseat för John och det blev en hit. Nu satt han bekvämt samtidigt som han hade full koll på omgivningen.
 
Med mormor Kristina.
 
Kvällsmys med pyjamas på. Minns att när vi tog denna bild så tyckte jag att han var sååå stor helt plötsligt. Helt naturligt tittar jag ju på denna bild nu och tycker han är såååå liten, hihi!
 
Den 26 maj kom det första leendet! Visst hade han dragit på läpparna tidigare, när han slumrade till exempel, men det här riktiga leendet kom som sagt den 26 maj. Eric gosade med honom när han låg på skötbädden och då log han den lille älsklingen! Så underbart att se!
 

April 2014, efter förlossningen

Första tiden efter förlossningen var en period av toppar och dalar. Jag var överlycklig över att ha fått John, vissa dagar bar jag omkring på honom non stop och kunde inte sluta pussa på honom. Eric skötte det mesta i hemmet och vi åt frukost i sängen där vi tillbringade de flesta förmiddagar med att mysa. Och amma. Vi fick besök av familjen och vänner och de flesta dagar innehöll fika och presenter- så himla mycket fina saker fick vi, blir alldeles rörd! 
 
Dalarna då..? Jo, jag kunde ju börja gråta för minsta lilla. Jag läste om en liten pojke som blivit utskälld av en vuxen när han sålde majblommor- tårarna sprutade! Jag såg nyhetsinslag om krig- tårarna sprutade. Vi hade det ostädat på toaletten- tårarna sprutade... Ja, and so on. Amningen funkade bra på BB men när vi kom hem var jag inte förberedd på sprängfyllda bröst som gjorde sååå ont, bebis som inte fick tag först (tack för amningsnappar!) och timmeslånga amningsstunder. Mer om amning vill jag skriva om i ett eget inlägg.
 
Men resterande dagar av april 2014 efter förlossningen var... Wow! Bästa tiden! Som tur var så var det fler toppar än dalar och jag minns lyckorusen som väldigt starka. På måndagen den 21 april var vi in till BB igen för läkarkontroll och efter det åkte vi förbi Plantagen. Eric satt kvar i bilen med John och jag strosade omkring bland blommorna och kunde inte sluta le. "Här går jag och väljer blommor till altanen, medan MIN SON sitter ute i bilen med Eric!". Eller när vi firade sista april hos syster med familj. Middag och gofika, Judith och Elisabeth som skrattar och tokar sig och jag älskar att de är Johns kusiner- lyckorus igen. Jag satt i soffan i kusinernas lekrum och hörde min underbara familj ute i vardagsrummet och jag kunde inte sluta le. Ja, jag kan hålla på i evigheter. Men det ska jag inte. Jag delar med mig av lite bilder istället. Även av bilder har vi massor, men många håller jag privata. 
 
Första gången i babyskyddet på väg hem från BB, 20 april.


En av alla gosstunder i soffan, kunde sitta hur länge som helst och lukta på honom.
 
 

Skärmdump från lg.s där vi precis lagt upp vår lille webbis! =) 
       
Eric ute på den allra första vagnspromenaden. Vi gick vår gata fram och tillbaka, och runt Köpis-området. 23 april.

Judith, jag och John myser i soffan hemma på Spikåsvägen. Älskar denna bild! 22 april.
 
Familjen Linngård, 22 april.

Eric och John myser i soffan. Eric multitaskar med bebisgos, hockey på Ipaden och gitarren i famnen... 26 april.



Pappa, jag och John i vagnen vid Vallrundans majbrasa. Det började snöa (!) lagom till vi skulle gå ut så det blev varma kläder på under jackan. =) 30 april.
 

Söndagen

Igår eftermiddag åkte vi till Älvkarleby och svärföräldrarnas restaurang. Vi är flera som fyllt år så vi firades oss alla tillsammans med god mat och fika! Vi åt schnitzel med potatis och ärtor (en riktig klassiker!) och smarrig gräddtårta till efterrätt. Blev endast en bild tagen... Hinner liksom inte med! :-) 
 
Jag fick finfina presenter också, örhängen och halsband, och så fick John en så fin mössa och scarf/dregglis. 
 
Väl hemma i Valbo igen fick vi besök av Linda och Rickard som kom över på en kaffe och kika lite på ett par rum som vi ska renovera. Kvällen avslutades med film och foto- organisering på dator. Äntligen har jag tagit tag i detta, har tusentals foton som (tidigare) varit i total oordning. Skönt! 

Akutlördag

Ja, lördagen blev ju inte riktigt som vi tänkt oss..! Efter en tidig eftermiddag hemma bara jag och John skulle vi träffa Sandra och fortsätta myset här hemma tillsammans med henne. Efter blöjbyte och påklädning av John hände det som jag ofta påpekar att vi måste vara så noga med att undvika... Han ramlar och slår huvudet! Jag sträcker mig efter en handduk när John, liggandes på soffan, sprattlande rullar runt i en väldans fart och glider ner för soffkanten. Jag missar att få tag i ryggen på honom och han landar först ganska mjukt på knäna men åker sen bakåt och slår huvudet i soffbordets ena ben. Aaaaaaahh!!! Liten börjar så klart gråta och jag tröstar. Pussar, kramar, vyssjar, sjunger och vaggar. Han lugnar sig och ammas sen som lite mer tröst. Jag tittar noga på honom men ser inget sår. Testar synen på honom för att se om han följer min hand. Magkänslan säger att det inte var någon fara. Det var inget högt fall, han gled ner för soffan och tog emot med knäna först, och när huvudet slog i bordet lät det inte hårt. Ringer 1177 för att stämma av men då händer nästa grej- telefonens ljud lägger av!! Jag kan inte ringa 1177 och inte till Sandra. Lyckas bara ringa till Eric för till hans telefon fungerar tydligen högtalaren. Ursäkta, men jävla teknik att strula när jag verkligen behöver den!! 

John verkar lugn och jag får honom också att le när vi tittar i spegeln. Kilar iväg med honom i bärselen och möter upp Sandra på Köpis. Så skönt att träffa henne!! John somnar efter en stund och vi pratar om det som hänt- usch, jag fick så ont i magen, mitt lilla barn! 

Väl hemma igen testar jag synen igen och tar också tempen. Allt verkar bra och jag påminner mig själv om att smällen faktiskt inte var så hård. Sandra peppar mig även hon, sådär bra som bara hon kan. När jag sedan ringer på nytt till 1177 och berättar vad som hänt och svarar på frågor om det kommit blod (nej) och om han kräkts (nej), råder de oss att åka in till akuten ändå, för säkerhets skull. Usch, det brister för mig! 

Vi åker in och vid 19.15 får vi komma in på första undersökningen. De tar pulsen och lite andra uppgifter, och John skrattar och jollrar. Det verkar ju inte vara någon fara iaf. Efter detta ska vi få träffa en kirurgläkare som ska undersöka lite mer. Vi får vänta till 22.40. Eric kom efter jobbet och Sandra stannade kvar hela tiden. John åt bra och somnade vid vanlig nattningstid vid 21, i bärselen den här gången då. 
När läkaren tittat på honom hittas inget konstigt och vi kan strax efter det åka hem igen. John är på strålande humör trots att han lite tidigare väckts ur sin nattsömn. Älskade barn!! 



Mina älskade killar inne på akuten. Bästa jag har! 

Trots att jag vet att barn ramlar och slår sig, att den här smällen var ganska "mild" och att han onekligen verkade må bra, så kan jag inte få bort känslan av obehag. Att jag på en sekund missade att han gled ner för soffkanten. På grund av en nedrans liten handduk!! Jag som jämt tjatar om att vi ska vara försiktiga och så är det jag som orsakar det här..! Nej, det känns inte bra. 

Att ha en vän som Sandra är något som däremot känns fantastiskt. Så himla tryggt att hon var med! Peppar, ger goda råd, hjälper till med allt möjligt. Du är bäst Sandra!!! Älskar dig! 

Onda tänder

Vi gick en långpromenad i eftermiddags och njöt av det härliga vädret. Jag har lagt i två vanliga sovkuddar i vagnen så att John ska kunna sitta upp och samtidigt ha det bekvämt, mjukt och stadigt. 




Han brukar ofta vägra vagnen när vi är ute och promenixar (ofta men inte alltid) och det slutar med att jag bär honom eller har honom i bärsele. På det här viset gick promenaden galant! I alla fall i 45 minuter. Sen brast han ut i ett hysteriskt gråtanfall som varken bärsele eller min famn kunde råda bot på. Jag gick med den lille i famnen ända till vi var hemma igen. Han lugnade sig något redan innan vi kommit in på vår gata, men väl innanför dörren var gråten som bortblåst. Jag stod som ett frågetecken och började analysera vad som kan ha varit orsaken denna gång eftersom han alltid brukar bli glad när han får komma upp i famnen. Mat hade han också fått. Sovit hade han gjort. Tänderna... Han har ju fått en synlig tand, men nästa är på g den också och när jag tittade i munnen på honom så såg jag den mycket tydligare än för bara någon dag sen. Och som han gnager och gnuggar allt han kan komma åt mot underkäken. Stackaren måste ju ha jätteont! Han var på gott humör väl hemma igen som sagt, så jag gjorde i ordning kaffe och bullar till mig (Ha! Trodde det var Kanelbullens dag idag, men det är ju imorrn) och gröt till John, och vi myste en stund i köket. 



När nattningen påbörjades var John så trött att han gnuggade ögonen. Men han kämpade hårt för att vara vaken och efter ett tag började gnuggandet på tanden igen. Han fick en alvedon, och vi släckte ner för att han skulle kunna slappna av bättre. När Eric kom hem turades vi om att vagga och vyssja honom, men det som till slut fick honom att somna (förutom förmodad utmattning..!) var amning i liggande ställning. 22.40 blev kvällens nattningstid, istället för 21, så vi får se hur länge han sover nu vår lille gobit. 



Morot & palsternacka

Efter att ha ätit gröt regelbundet sen en kort tid tillbaka, samt ätit lite potatis då och då, var det dags för nästa smakupplevelse. Dags för morot och palsternacka!  Jag har tänkt på det i flera dagar men det har bara inte blivit av. Men idag satte jag John i barnstolen i köket och lät honom se på när jag skalade, kokade och mosade rotsakerna. Roligt, roligt när jag kör igång handmixern! 

Smakupplevelsen då? Jorå, jag tror han gillade det! Skedarna med morot gapade han efter och såg ut att tycka det var mums! 







Jag kör utan haklapp som ni ser, han är mer intresserad av att pilla på den när han har den på sig och inte av maten. Han får kladda bäst han vill så tvättar jag av honom och byter kläder efteråt. :-) 

Nu sover den lille en stund. När han vaknar ska vi ge oss ut på promenad. 

Påskhelgen 2014

Min förlossningsberättelse.
 
Efter sköna dagar som "innan bebis-ledig" med mysiga fikastunder med familj och vänner, många sovstunder i soffan på eftermiddagarna, promenader (i sakta och vaggande mak) och en hel del film och slask-tv, kom så dagen för BF- den 12 april 2014. Den 12 april var det datum som vi själva fick när vi räknade ut förlossningsdag när vi först plussade. Det blev samma datum både hos barnmorskan och sen på rutin-ultraljudet så jag ville gärna att det skulle bli det datumet, det kändes så speciellt. =) Men den lördagen kom och gick, hihi! Även om jag veeet att bebis kommer när den är färdigbakad och att BF bara är en riktlinje så blir det datumet så laddat, jag var så fokuserad på det datumet så det var svårt att inte bli ivrig och otålig. Men jag fortsatte mysa några dagar till med regelbunden kontakt med Eric som ville veta hur jag mådde och hur det kändes- han kunde väl inte riktigt koncentrera sig på jobbet haha!
 
Så kom påskhelgen och på skärtorsdagen den 17 april pysslade jag omkring här hemma- städade och gjorde iordning popcornpåsar med guldpengar till påskkärringar som kunde tänkas komma och plinga på. Jag och mamma bestämde att hon skulle komma förbi på en fika vid 13-tiden och innan det åt jag lunch, duschade och städade undan i köket. När jag står och torkar av diskmaskinen- ni vet när man liksom fortsätter svepa av skåp och luckor när man ändå är igång med trasan- så liksom snärtar det till lite. Ett splash senare så har mitt vatten gått mitt på köksgolvet! Jag står en stund och bara funderar (läs står nollställd). Sen är det bara att torka golv och mig själv förstås, duscha av mig en sväng till och se till att hålla mig torr/fånga upp vatten. Efter detta ringer jag till förlossningen och berättar vad som hänt, får svara på en mängd frågor och blir sen inkallad på kontroll. Dock är det ingen stress säger hon på andra sidan luren så jag tar det lugnt. Ringer till Eric och berättar med ett skratt vad som hänt och säger att han inte behöver komma hem än- han skulle ju ändå sluta 17 tänker jag, inget hinner hända och mamma kan skjutsa in mig till sjukhuset. 
Ringer till mamma som kommer ut till mig och vi sätter oss på altanen och fikar i det vackra vädret. Jag känner mig lugn och förväntansfull- och enormt kaffesugen! Jag och mamma pratar om allt möjligt och självklart om hur det känns att vattnet gått. Det är så skönt med mamma för hon är så lugn och trygg att jag också blir det med henne. 
 
När vi sitter där och fikar kommer Eric hem- inte kunde han stanna kvar på jobbet säger han med ett skratt! Sen säger han något som värmer mitt städälskande hjärta-  om vi hade hunnit åka in tänkte han städa lite hemma innan han åkte efter in till sjukhuset, så att det var fint när vi kom hem med bebis. Jag hade tidigare sagt att detta var viktigt, jag ville inte komma hem till ett ostädat hus med vår nye lille familjemedlem.
 
Vid halv tre åker jag och Eric in till förlossningen. Vi får gå in i ett undersökningsrum där de tar CTG- kurvan på mig. Jag har inte ont och känner inget alls som skulle kunna vara bebis som vill komma ut. Eric och jag pratar och kikar på serier på paddan som han tagit med. Vi packade för säkerhets skull med bb-väska och lite annat smått och gott som vi planerat att ha med på förlossningen. 
Eftersom inga sammandragningar syns på CTG-kurvan, bebis mår fint och jag inte har några smärtor blir jag undersökt då de vill säkerställa att det verkligen är vattnet som gått. Lite smått förbryllad (stött, förnärmad?) undrar jag vad det annars ska ha varit..? Jaja, det konstateras sedan att det ÄR vattnet som gått men då inget annat är på gång får vi åka hem igen. Vi får tid kl 17.00 nästa dag (18 april) och om allt fortfarande är oförändrat blir det ny kontroll dagen därpå. Igångsatt skulle jag bli först på söndagen då man väntar 72 h förutsatt att värdena fortsätter vara bra. 
 
 
Vi packar ihop, svänger förbi Österns pärla och köper kinamat, och beger oss sedan hem för en lugn och skön kväll. Sms:ar närmaste familjen att vi är hemma igen och att ingen bebis ville komma riktigt än. Äter maten vid 18-tiden och gosar sedan i soffan framför några avsnitt av Game of Thrones där jag sedan somnar. Vaknar till vid midnatt och när jag gjort mig iordning för att fortsätta sovandet i sängen får jag en kort men intensiv smärta i magen/livmodern. Den försvinner lika snabbt som den kom så vi går upp och lägger oss. Vaknar till vid 5-tiden av ännu en intensiv smärta men även den försvinner illa kvickt. Nästa gång jag vaknar är kl 9. Jag känner medsamma att något är på gång. Jag kan inte säga att det gör ont till en början, mer att det liksom "molar" svagt och att något liksom tänjer i magen. Eric börjar klocka molandet iaf som kommer med ca 10-13 minuters mellanrum, och går ner för att göra frukost. Jag känner inte för att äta och ganska snabbt börjar jag känna mig trött och vill bara ligga kvar i sängen. Eric ringer in till förlossningen vid halv elva och de ger lite riktlinjer och ber oss ringa tillbaka när molandet/värkarna kommer tätare. En timme senare har det börjat göra riktigt ont, det var som att trycka på en knapp och jag får ett par värkar som gör att jag spyr efteråt- vilket inte är så mycket då jag inte ätit sedan 18 kvällen innan. Eric ringer förlossningen igen och de vill prata med mig- det vill inte jag eftersom jag vill sova mellan värkarna, men efter lite trugande från Eric tar jag luren ändå. Pratar med sköterskan som säger åt oss att komma in. 
 
Medan Eric packar ihop våra saker vilar jag lite till i sängen innan jag börjar göra mig iordning. Jag vill vara ren och fräsch med rena kläder, och kommer på där och då att jag vill klippa tånaglarna (!). Haha, med den magen och värkarna gick ju inte det så bra kan jag tala om, men tånaglarna skulle fixas till. Så det fick Eric göra... Ojoj, vad han får stå ut med. 
 
Vi kommer iaf iväg strax efter och kl 14.10 parkerar vi bilen alldeles utanför förlossningens entré. Detta gjorde mig enormt lättad då jag ägnat en stor del av bilresan åt att oroa mig för hur jag ska orka gå från parkeringen upp till förlossningen- nu gjorde det ont! Jag får en värk i hissen på väg upp och tittar mig efteråt i spegeln därinne- minns att jag kände mig lättad över att jag borstat håret- var kom all fåfänga från?? Eller, hur kan fåfängan få så mycket utrymme just i detta läge kanske är en bättre fråga? Jaja, väl inne på förlossningen träffar jag på ett av paren som var med i samma föräldragrupp på MVC som vi, de skulle in på ett extra ultraljud för att se så att allt såg bra ut och jag kämpade fram en hälsning och ett lycka till innan nästa värk satte in... Pju! In i ett undersökningsrum för ny CTG- kurva och denna gång var det inte lika fridfullt som dagen innan. Jag ville helst inte prata och innan jag la mig ner i sängen kräktes jag en tredje gång av en värk- denna gång de äppelbitar som Eric trugat i mig eftersom jag inte hade någon mat i magen. Efter kurvan är tagen blir det bestämt att vi inte ska åka hem utan istället flyttas till ett förlossningsrum- nu är bebis på gång!
 
Väl i rummet ställs allt i ordning, jag får in kläder som jag ska byta om till och de sätter på mig ett plastarmband. Barnmorskan och undersköterskan är två personer som jag direkt tycker om och det känns som en bra start. Eric pysslar iordning våra saker, ställer upp choklad, dricka och sätter igång musik som jag valt tidigare- det senare får han ta bort illa kvickt! Jag vill inte förknippa Bruce Springsteens musik med smärta klämmer jag fram- en känsla jag inte kan känna i efterhand, men just då var det bara så. Det fanns en säng (såklart), en skön fåtölj, pilatesboll, gåstol och sånt som skulle göra det mer bekvämt för mig under värkarna och sköterskan visar och instruerar mig. Dock till ingen nytta, det enda jag ville var att sitta i den hårda trästolen med träarmstöd- så jag kunde ta spjärn under värkarna! Jag får också information om hur förlossningen kan/kommer att gå till och vi pratar om epidural. Eftersom jag har skolios träffade jag en läkare tidigare under graviditeten som ville att narkosläkaren skulle ta en titt och bedöma om jag kunde få en epiduralspruta eller inte. Jag hann inte träffa denna läkare innan och när sköterskan nu sa att hon kunde ringa dit henne och att vi hann sätta epidural blev mitt svar helt sonika nej. Jag vet inte varför, jag minns inte hur jag tänkte- jag bara sa nej. Inga konstigheter, det var bara som att jag inte orkade med några extra grejer, jag ville bara köra på. Knepigt, men jag körde väl på instinkt eller vad jag ska säga.
 
Eftersom vattnet gått dagen innan ville de inte undersöka mig direkt när jag kom in, pga infektionsrisken. När vi varit en stund inne i förlossningsrummet och då jag kämpat mig igenom några värkar där jag nu börjat frusta och ibland skrika till, är det dock dags att undersöka. Jag får lägga mig ner i sängen och det konstateras att jag är öppen 5-6 cm. Jag vill ligga kvar i sängen då detta var skönast och får en kudde under knävecken. Sköterskan visar mig lustgasmasken och instruerar mig i hur jag ska göra med andningen. Vi testar och jag blir alldeles groggy av första omgången, jag känner inte mina läppar och Eric blir lite suddig där han står bredvid. Sänk dosen! Efter att dosen sänkts tyckte jag verkligen om det här med lustgas- rutinen med andningen fick mig att fokusera och det var skönt att ha något att följa när värkarna satte in. Eric följde mina värkar på datorskärmen och allt blev mer och mer intensivt. De vände mig på sidan och vid det laget var värkarna så starka att jag skrek under samtliga. Jag tryckte lustgasmasken så hårt jag kunde mot mitt ansikte och skrek rakt in i den. Jag räknade hela tiden till 10 i andetag och när jag var på 5 var det som mest smärtsamt, sedan klingade det av. Jag vet inte så här i efterhand om det hela tiden var till 10 jag räknade, men i min värld just då var det så- och det var skönt att ha en rutin återigen. Det låter jättemakabert men jag tänkte på de som får utstå smärta som inte leder till något bra (misshandel mm) och att jag fick utstå denna smärta för att sedan få ett barn- den målbilden hjälpte mig att kämpa mig igenom varje värk. Efter en timme av smärtor, pustande och hårt tryckande av lustgasmasken mot ansiktet var jag helt öppen. 4-5cm på en timme- aj...
 
Jag har inte riktig koll på hela händelseförloppet efter undersökningen som visade att jag var helt öppen- jag tror jag låg på sidan ett tag till. Efter ett tag ville jag inte mer, jag ville att de skulle ta bort allt och att jag skulle få gå hem. Helt orationellt ville jag helt enkelt avsluta och gå därifrån, haha! Det gick ju inte såklart, men de vände på mig och inte långt därefter var det dags att krysta. I dimman av smärtorna kände jag mig så förvånad, jag upplevde det som att allt gick så fort, jag var inställd på att det skulle ta så lång tid. "Är det redan dags?!" frågade jag (skrek jag?) till en av sköterskorna som skrattande tog min hand och började instruera mig i krystandet. Jag fick lägga mig till rätta och började krysta en gång- då skrek jag rakt ut. Sköterskan sa till mig att försöka pressa skriket nedåt istället, så att kraften hjälpte till att få ut bebis. Hon tryckte sitt finger nedanför min navel och sa åt mig att försöka trycka bort det med magkraft- mycket effektivt litet knep måste jag säga, fyra krystningar senare var han ute, vår lille John. Klockan var 19.47 på långfredagen den 18 april 2014. Mitt livs upplevelse.
 
 
 
Lyckan och den avslappnade känsla som infinner sig i mig alldeles efter förlossningen går inte att beskriva i ord. Jag låg i sjukhussängen med honom på bröstet, hörde honom först skrika och sen bara gny lite, fick veta att han mådde så fint och att allt gått bra. Jag frågade efter en stund om hur han såg ut, jag såg ju bara hjässan på honom, hihi! De vände honom uppåt och en blick på hans lilla ansikte fick mig att ropa "Det är ju Sture!" Han var så himlans lik sin farfar! Och det är ju Eric också. =)
De pysslade om oss båda, Eric klippte navelsträngen och John skulle såklart tvättas av, något han verkade njuta riktigt mycket av gobiten. Han vägdes och mättes, 3686 gram och 53 cm lång. När sköterskan kom in med kaffe och smörgås kom nya lyckokänslor- åh, vad jag var hungrig! Den lilla burgaren som Eric köpt åt mig innan allt satte igång på riktigt ville jag också ha, den slank ner kall i min mage. Jag hade ju inte ätit på så länge och efter allt kämpande ville jag ha allt jag kunde få, både mat och dricka. Gott sörru!! Lite musik, dämpad belysning, Family Guy på Ipaden, dusch och rena kläder- oj vad jag myste med min lilla familj där i förlossningsrummet. Fotades med mina sköterskor gjorde jag också, de två vill jag minnas. Vid midnatt rullades vi upp på BB, nyduschad med rena sovkläder och med vår nyfödde mot bröstet, hud mot hud- sova var faktiskt inte det första jag tänkte på här, även om jag var trött. 
 
Vi stannade två nätter på BB. Hade ett rum med plats för två par, men fick ha det för oss själva. Så skönt. Vi tassade omkring där på BB, jag i Landstingets skjorta och i tofflor som jag tagit med hemifrån. Blev serverad alla måltider och gick däremellan och hämtade kaffe i köket. Gosade, övade på amningen, tittade på film, fotade... Däremellan var det så klart läkarundersökning och blöjbyten på lillen. Jag tyckte om att vara på BB och hade inte bråttom hem. Eric däremot ville hem efter första natten egentligen, han ville få rå om John hemma. Förstår honom faktiskt, även om det är jag som mamma som gått igenom förlossning och allt så blir liksom inte papporna inkluderade riktigt. Vi hade gärna betalat mer för att även Eric skulle få en skönare säng och få äta med oss vid varje måltid, istället för att behöva åka och handla varje gång. Men, men.. allt annat var bra tyckte jag. Söndagen den 20 april åkte vi hem med vår nye lille familjemedlem. Välkommen hem lille John.
 



Skön onsdag

Vi har varit på Öppna förskolan idag igen! Tycker om att träffa de andra mammorna och idag pysslade vi med gipsavgjutningar av de små godbitarnas händer och fötter. 

Efter Öppnis tog vi en promenad i det vackra vädret, för att sedan bege oss hemåt för lunch. Jag kan tacka min kära mor för en riktigt god matlåda med gårdagens paj! :-) När John skulle tupplura igen kände jag för detsamma- vi vilade i 1 1/2 timme uppe i sovrummet. Även om jag inte sov så var det skönt att vila och fantastiskt mysigt att snusa på sovande bebis. 
Vi låg kvar en stund när John vaknat igen och knäppte några selfies. De blev inte så bra, hihi! 


Med lite nya krafter har vi sedan ägnat dagen åt...typ ingenting. Lekt och gosat i soffan, surfat runt på Ikeas hemsida, ätit gröt (John) och kakor (jag). Nu sover han och jag kokar spaghetti till kvällens middag, Eric är snart hemma. :-) 
Skön onsdag! 

RSS 2.0